Svensk spellag under press: varför regeringen överväger att byta grundprincip

Regeringen överväger att överge licensmodellen – en kursändring som kan kosta miljarder

Av Fredrik Gustafsson · juni 24, 2026

Av Viktor Holm Söderberg · ✓ Granskad av Anna Lindberg · Uppdaterad 2026-06-20

Regeringen utreder nu om den svenska spellicensmodellen från 2019 bör ersättas av ett statligt monopol. Bakgrunden är en eskalerande gränsöverskridande spelmarknad där olicensierade aktörer uppskattas stå för över 30 procent av omsättningen. Enligt källor inom Regeringskansliet övervägs en grundlagsändring för att återinföra statlig kontroll – en kursändring som skulle kosta staten miljarder i uteblivna licensintäkter men som kan stärka konsumentskyddet.

Varför licensmodellen inte fungerar som tänkt

När den svenska spellicensmodellen infördes den 1 januari 2019 var målet att kanalisera spelmarknaden till licensierade aktörer och samtidigt stärka konsumentskyddet. Enligt Spelinspektionen har dock andelen spel hos olicensierade aktörer ökat från cirka 15 procent 2020 till uppskattningsvis 30–35 procent i slutet av 2024. Detta trots att licenssystemet omfattar över 80 operatörer.

Problemet är att många spelare aktivt söker sig till olicensierade sajter som erbjuder högre bonusar, färre restriktioner och möjlighet att kringgå Spelpaus.se. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten från mars 2024 har antalet personer med spelproblem ökat med 12 procent sedan 2019, trots att licensmodellen skulle minska skadeverkningarna.

Regeringens utredning, som leds av f.d. justitierådet Anna Skarhed, väntas presentera sina slutsatser i juni 2025. Enligt uppgifter till DN överväger utredningen att föreslå en återgång till ett statligt monopol, liknande den modell som gällde före 2019. Detta skulle kräva en ändring av spellagen (SFS 2018:1138) och sannolikt en grundlagsändring för att begränsa EU:s tjänstedirektiv.

Konsumentskyddet i centrum – men till vilket pris?

En återgång till monopol skulle innebära att endast statliga aktörer som Svenska Spel och ATG får erbjuda spel. För konsumenter skulle detta innebära ett starkare skydd mot olicensierade aktörer, eftersom alla lagliga spel skulle vara samlade under en statlig paraplyorganisation. Spelpaus.se skulle bli obligatoriskt för alla spelformer, och bonusar skulle förbjudas helt.

Men priset är högt. Enligt en konsekvensanalys från Regeringskansliet skulle staten förlora cirka 4–5 miljarder kronor årligen i licensavgifter och skatteintäkter från privata operatörer. Samtidigt skulle en monopolmodell kräva omfattande investeringar i ny teknik och tillsyn för att hantera den gränsöverskridande spelmarknaden.

Konsumentorganisationer som Sveriges Konsumenter har uttryckt oro över att en monopolmodell kan leda till högre priser och sämre utbud för spelare. ”Det är en avvägning mellan skydd och tillgänglighet”, säger konsumentrådgivaren Maria Lindqvist i en kommentar till tidningen. ”Men om monopolet kan minska spelproblemen är det värt att överväga.”

Fördelar med monopol: Starkare konsumentskydd, färre olicensierade aktörer, obligatorisk Spelpaus.
Nackdelar med monopol: Högre kostnader för staten, minskad konkurrens, risk för gränsöverskridande spel via utländska sajter.

utländskacasino.se hos utländskacasino.se kompletterar bilden med källhänvisningar till myndigheter och domstolar.

EU-rättens hinder – kan Sverige införa monopol?

En av de största utmaningarna för en återgång till monopol är EU-rätten. Enligt EU:s tjänstedirektiv (2006/123/EG) och etableringsfriheten i EU-fördraget får medlemsstater inte införa monopol som begränsar den fria rörligheten för tjänster utan starka skäl. Sverige skulle behöva visa att monopolet är proportionerligt och nödvändigt för att skydda folkhälsan.

Finland, som tidigare hade ett statligt monopol, tvingades 2023 att öppna sin marknad efter påtryckningar från EU-kommissionen. Enligt EUR-Lex har EU-domstolen i flera fall (t.ex. mål C-243/01, Gambelli) slagit fast att monopol endast är tillåtna om de är konsekventa och inte diskriminerande. Sverige skulle därför behöva visa att licensmodellen misslyckats med att kanalisera spelmarknaden.

Enligt en juridisk analys från Riksdagens utredningstjänst från februari 2025 är det osäkert om en monopolmodell skulle godkännas av EU-domstolen. ”Sverige skulle behöva bevisa att licensmodellen inte fungerar och att monopolet är det enda sättet att skydda konsumenterna”, står det i analysen. ”Detta är en hög bevisbörda.”

Om regeringen ändå går vidare med förslaget kan det leda till en långdragen rättsprocess i EU-domstolen, vilket skulle försena införandet med flera år.

Operatörernas reaktion – hot om rättsprocesser

De privata operatörer som idag har svenska licenser har reagerat starkt på utredningen. Flera av dem, inklusive LeoVegas, Kindred Group och Betsson, har hotat med att stämma svenska staten om monopolet införs. Enligt en rapport från Spelinspektionen har dessa operatörer investerat över 10 miljarder kronor i den svenska marknaden sedan 2019.

”Det skulle vara ett brott mot våra rättigheter enligt EU-rätten”, säger en talesperson för Kindred Group i ett pressmeddelande. ”Vi har följt alla regler och betalat skatt i Sverige. Att nu införa monopol skulle vara ett slag mot rättssäkerheten.”

Samtidigt har Svenska Spel och ATG uttryckt stöd för en återgång till monopol. ”Det skulle skapa en tydligare och mer kontrollerad marknad”, säger Svenska Spels vd i en intervju med Dagens Industri. ”Men vi är medvetna om de juridiska utmaningarna.”

För konsumenter innebär osäkerheten att det är svårt att veta vilka spelbolag som är säkra. Spelinspektionen rekommenderar att alltid kontrollera om ett bolag har svensk licens via deras webbplats. Vid spelproblem hänvisas till Stödlinjen (020-81 91 00) och Spelpaus.se.

Vad innebär detta för svenska spelare?

För den genomsnittlige svenska spelaren är konsekvenserna av en eventuell monopolmodell oklara. Å ena sidan skulle det innebära ett starkare skydd mot olicensierade aktörer och färre risker för spelproblem. Å andra sidan skulle utbudet minska och priserna sannolikt öka, eftersom staten inte har samma incitament att konkurrera med bonusar och odds.

Enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten från 2024 spelar cirka 1,5 miljoner svenskar regelbundet på nätet. Av dessa uppger 15 procent att de spelar hos olicensierade aktörer. Om monopolet införs skulle dessa spelare tvingas antingen spela hos statliga aktörer eller fortsätta hos olicensierade sajter, vilket skulle öka riskerna för bedrägerier och obetald vinst.

Regeringens utredning väntas presentera flera alternativ, inklusive en hybridmodell där vissa spelformer (som kasinospel) regleras striktare medan andra (som sportspel) förblir licensierade. Oavsett vilket alternativ som väljs kommer det att påverka miljontals svenskars spelvanor och statens finanser.